onsdag, november 18, 2009

Solidarisk och värdegrundad säkerhetspolitik

SvD rapporterar om ett riksdagsbeslut från den 16 juni 2009 där följande slås fast.

Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Det går inte att se
militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land.
Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett
angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar
oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige
ska därför kunna såväl ge som ta emot militärt stöd.

Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära
alliansfriheten. (sid. 20 i 2008/09:FöU10)
SvD skriver att "Sverige har lagt en ny grund för försvarspolitiken". Andra tycks mena att beslutet är ansvarslöst och ett trendbrott. Jag håller inte med om någon av påståendena. Låt mig påminna vad dåvarande utrikesminister Anna Lindh(s) sa vid Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen den 21 januari 2002. Med nedanstående formulering fullföljde hon en utveckling som påbörjades strax efter murens fall, inför det svenska EU-inträdet.
Genom vårt medlemskap i EU deltar vi fullt ut i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, som syftar till att stärka unionens grundläggande värden och intressen, oberoende och integritet. EU-samarbetet bygger på en gemensam värdegrund och solidaritet. Det är därför svårt att föreställa sig att Sverige skulle förklara sig neutralt i händelse av ett angrepp på något av de länder som är, eller inom kort står inför att bli, medlemmar i unionen.
Det senaste riksdagsbeslutet är alltså inte ett trendbrott utan mer en bekräftelse av en redan utstakad kurs. Socialdemokraterns motion 2008/09:Fö5 innehåller en liknande formulering.

Vi har genom åren kunnat visa att det går att kombinera ett aktivt
ansvarstagande för både vår egen och andras säkerhet med att vara militärt
alliansfria. Militär alliansfrihet betyder inte passivitet.
Skillnaderna mellan regeringen och socialdemokraterna är alltså försumlig. Utvecklingen från Sveriges tidigare allians- och neutralitetspolitik till solidarisk och värdegrundad säkerhetspolitik är positiv.

1 kommentar:

Goodwin Strawman sa...

Men innehåller inte skrivelsen en kontradiktion. Kan man verkligen kalla sig alliansfri därvidlag? Alliansfriheten och neutraliteten är väl blott en illusion?