måndag, oktober 23, 2017

Intervju med undertecknad i DN om gripna IS-svenskar

Jag är intervjuad i DN om gripna IS-svenskar.

måndag, oktober 16, 2017

Datalagring och effektivitet

Jag har efterlyst att datalagringens effektivitet utvärderas-jag tror själv att datalagring är effektivt och nödvändigt men saken bör likväl prövas empiriskt.

I SOU 2017:75 ägnas kapitel 7 åt denna fråga. Inledningsvis finns en hänvisning till EU-kommissionens utvärdering från 2011. När denna utvärdering presenterades ansåg jag att den endast innehöll anekdotiska exempel (se avsnitt 5.4 i utvärderingen och min kommentar från 2011) och ingen systematisk utvärdering, jag håller fast vid den uppfattningen. Även SOU 20175:75 innehåller exempel, se sid. 122-125. Den tyska frivilligorganisationen Vorratsdatenspeicherung har 2011 gjort en kvantitativ studie som visar att datalagring inte är effektiv, studien visar lägre uppklarningsprocent av allvarliga brott efter att lagstiftning om datalagring infördes. Samtidigt finns det metodologiska brister i denna studie då korrelation inte är det samma som kausalitet.

Det är bra att exempel från verkliga utredningar och underrättelseoperationer används, men jag tror det vore bra med en vetenskaplig studie, gärna med systematisk och empirisk metodik som kombinerar vad Combs (kvantitativ metod) och  McDermott (kvalitativ metod) har gjort. Jag har skrivit ett bokkapitel där jag diskuterar styrkorna och svagheterna i deras respektive metod, jag argumenterar för att de båda kan användas stegvis: först kvantitativ studie av allt tillgängligt material, därefter kvalitativ studie av det urval av fall som trillar ut från den kvantitativa studien. EU-kommissionen och den svenska datalagringsutredningen har bara gjort det senare och jag undrar hur urvalet av exempel har skett. Min text publiceras 2018.

tisdag, september 19, 2017

Medverkar i Fråga Lund

Jag har varit med i SVTs "Fråga Lund" 19 september 2017, 12.20 från slutet.

tisdag, augusti 15, 2017

Intervju om att USA spårar användare av Trumpkritisk sajt

Jag är intervjuad av SR P1 Ekot om "USA spårar användare av Trumpkritisk sajt", 15 augusti 2017.

onsdag, augusti 02, 2017

Krigsfångestatus för gripna IS-svenskar?

Jag blev igår intervjuad av TT om gripna IS-svenskar, se Aftonbladets artikel "Oklart hur Sverige ser på gripna IS-svenskar". Jag säger i artikeln bl.a. "Krigsfångar är en juridisk term som bara är tillämplig i krig mellan stater, vilket gör att gripna IS-anhängare ur juridisk synvinkel inte kan vara krigsfångar."

En kollega på annan institution undrar över mitt påstående och menar att personer som strider för icke-statlig aktör i ett inbördeskrig visst kan tillerkännas krigsfångestatus. Jag skrev ett ganska långt svar till min kollega och när jag nu lagt tid på det, lägger jag upp mitt svar så fler kan ta del av det. Det är ej i syfte att hänga ut min kollega, det är en intressant fråga som han ställer. Se nedan. Mitt svar kan även ha bäring på diskussionen vad man ska kalla personer som rest till Syrien för att slåss, är de IS-krigare eller IS-terrorister? Jag skulle kalla dem "IS-stridande" vilket saknar den positiva/negativa värdeladdning som orden krigare/terrorist har, vidare är "stridande" ett ord som särskiljer dessa personer från kombatanter. Kombatantstatus medför flera rättigheter som IS-stridande inte har, vilket jag förklarar nedan, därför bör termen "kombatant" ej användas för att benämna dessa personer.

Hej,
Det stämmer att artikel 3 även skyddar tillfångatagna IS-stridande, men inte ikraft av att de är krigsfångar – artikel 3 skyddar alla personer, civila såväl som stridande.  

Om du tänker på artikel 4(2) i tredje Genevekonventionen så bör det framhållas att nämnda konvention bara gäller i en internationell väpnad konflikt (däremot gäller artikel 3 även i en icke-internationell väpnad konflikt). Krigsfångestatus tillerkänns inte i en icke-internationell väpnad konflikt.  

Artikel 4(2) handlar om icke-reguljära förband (milis och friivilliga) som strider för en part - och med part avses en stat – mot en annan stat.


Varken Gemensamma artikel 3 i de fyra Genèvekonventionerna eller tilläggsprotokoll II som gäller i icke-internationell väpnad konflikt använder termen krigsfånge – det är avsiktligt från staterna som tagit fram konventionerna, de vill ej ge sådan status till icke-statliga aktörer i ett inbördeskrig.  

För att backa upp med ytterligare källor har jag med anledning av din fråga plockat fram de fyra första böckerna jag fann i min hylla (varav en av dessa böcker innehåll två relevanta texter).

Sivakumaran, The Law of Non-Internaional Armed Conflict, Oxford University Press, 2012, sid. 521: “As with combatant immunity, no mention of prisoners of war is to be found in the law of non-international armed conflict. However, there is an important distinction between prisoner of war status and treatment of individuals as prisoners of war. Members of the military wing of the non-state armed group (fighters) who are captured do not benefit from prisoner of war status as a matter of law.”

Ove Bring, Folkrätt för totalförsvaret: en handbok, Norstedts, 2002, sid. 103 ”Motståndsrörelse kan också förekomma vid interna konflikter men då gäller inte här angivna regler”.

Gary D. Solis, The Law of Armed Conflict, Cambridge University Press, 2016, sid. 110, 205, 211: “One should also note that, since prisoners of war status derives in principle from the lawfulness of combatancy (GC III, Article 4.A (2)), ‘there is no POW status in non-international armed conflicts.’ How does one refer to prisoners held in noninternational armed conflicts? As detainees or, simply, prisoners. That there are no POWs in internal conflicts is a position unlikely to change in the foreseeable future. …What about common Article 3 non-international armed conflicts? The traditional view is that, just as there are POWs in non-international armed conflicts, there are no ‘combatants’, lawful or otherwise, in common Article 3 conflicts. There may be combat in the literal sense, but in terms of LOAC there are fighters, rebels, insurgents, or guerillas who engage in armed conflict, and there are government forces, and perhaps armed forces allied to the government forces. There are no combatants as that term is used in customary law of war, however. Upon capture such fighters are simply prisoners of the detaining government; they are criminal to be prosecuted for their unlawful acts, either by a military court or under the domestic law of the capturing state. …In a common Article 2 conflict, an individual may not form an independent group of fighter to fight for their own cause or goals, unassociated with either of the states opposing each other in the conflict. Private citizens and independent armed groups have always been excluded from entitlement to the combatant’s privilege and POW status.”  
Sean Watts, Who is a Prisoner of War? i Clapham, Gaeta och Sassoli (red) The 1949 Geneva Conventions: A Commentary, Oxford University Press, 2015, sid. 897: “[B]elonging to a Party to the conflict is perhaps the least appreciated condition of article 4(A)(2). … Thus armed conflict, no matter its intensity or duration, between groups not belonging to states parties to the Conventions can never implicate the POW status provisions of GC III”  
Laura M. Olson, Status and Treament of Those Who do not Fulfil the Conditions for Statuts as Prisoners of War, i Clapham, Gaeta och Sassoli (red) The 1949 Geneva Conventions: A Commentary, Oxford University Press, 2015, sid. 933: “Unlike in IAC, the IHL provisions of NIAC protecting persons in the hands of the enemy are not set out according to protected person categories, such as POWs or civilians. Furthermore, IHL of NIACs ‘foresees no combatant status, does not defines combatants and does prescribe specific obligations for them’, as states did not wish to confer the right to participate in hostilities and its ensuing combatant immunity on non-state actors in NIACs.”


Vänligen Mark
Uppdatering, mail nr 2.

Hej,
Jag svarade inte på den del där du nämner artikel 4(3).  
Denna bestämmelse tar bl.a. sikte på en situation där en stat har ockuperat en annan stat och bytt ut regeringen i den senare staten. Personer som slåss mot den ockuperande staten till förmån för den tidigare regeringen ska då tillerkännas krigsfångestatus. Situationen man tänkte på var fransmännen ledda av De Gaulle som slogs mot Nazi-Tyskland. Nazi-Tyskland erkända förvisso inte Gaulles befrielsekommittee men tillfångatagna fransmän tillerkändes likväl krigsfångestatus.  
Se kommentar av Sean Watts, Who is a Prisoner of War? i Clapham, Gaeta och Sassoli (red) The 1949 Geneva Conventions: A Commentary, Oxford University Press, 2015, sid. 907.  
Artikel 4(3) gäller under internationell väpnad konflikt mellan stater, bestämmelsen tar sikte på icke erkänd regering som är något annat än icke erkänd stat. IS gör inte anspråk på att vilja ersätta Syriens regering eller att de är Syriens regering, de tycks göra anspråk på territorium med andra gränser och annan befolkning (stora delar av Mellanöstern)  
Vänligen Mark

onsdag, mars 29, 2017

Två frågor med anledning av morden på Zaida Catalán, Michael Sharp and Betu Tshintel

Med viss tvekan skriver jag detta inlägg då jag inser att många nu sörjer Zaida Catalán. Likväl tycker jag följande två frågor bör ställas med anledning av hennes död.

1. Zaida Catalán utredde med sin kollega krigsförbrytelser i DRC (Kongo-Kinshasa) som kan ha utförts av regeringen. Internationella brottmålsdomstolen genomför sedan drygt 10 år formella brottsutrredningar i DRC. Rättegångar gentemot tre personer är slutförda och en rättegång pågår, samtliga rör rebeller. Varför har inte ICC inlett formella utredningar beträffande påstådda brott av regeringen? Varför utförs utredningar beträffande regeringen av FN-experter (som säkert är duktiga, men de är inte nödvändigtvis skolade brottsutredare) när ICC har jurisdiktion över påstådda krigsförbrytelser i DRC? Jag inser att det kan handla om realpolitik från ICCs sida, men då uppstår frågan vad ICC och stater - inklusive Sverige - gör för att möta denna realpolitik.

2. När nu ICC har jurisidiktion, vore det inte läge för domstolen att utreda om morden av Zaida Catalán, Michael Sharp and Betu Tshintel är krigsförbrytelser? Attacker mot personal som är inblandade i humanitära insatser eller fredsbevarande styrkor i samband med väpnad konflikt (i detta fall inbördeskrig) är krigsförbrytelser enligt Romstadgan för ICC, artikcle 8(2)(e)(iii), läs mer här. Huruvida Zaida Catalán, Michael Sharp and Betu Tshintel var personal i en "humanitär insats" är jag lite osäker om, men saken förtjänar att prövas.

lördag, januari 28, 2017

Att upptäcka och förhindra brott

Jag har skrivit krönika i UNT den 28 januari 2017 "Att upptäcka och förhindra brott".

onsdag, januari 25, 2017

Axel förhörde terrorist – som sedan dödades

Jag blev intervjuad i Expressen den 25 januari 2017 "Axel förhörde terrorist – som sedan dödades".

måndag, januari 09, 2017

The Swedish Kings of Cyberwar

I have been interviewed in New York Review of Books for the article "The Swedish Kings of Cyberwar", to be published 19th January 2017. I found one map/illustration in the article very interesting, see below. It shows how the division of work and dynamics between Western intelligence services may change, i.e. Finnish intelligence services may gain influence at the expense of its Swedish counterparts.

fredag, januari 06, 2017

Folkrättsexpert tror på åtal mot Lundinchefer

Jag är intervjuad i Sveriges Radio P1 StudioEtt på temat "Folkrättsexpert tror på åtal mot Lundinchefer".

måndag, december 19, 2016

Folkrättsexpert: ”Turkiet måste be om ursäkt"

Jag kommenterade attentatet mot den ryska ambassadören i Ankara, se SvD den 19 december 2016 "Folkrättsexpert: ”Turkiet måste be om ursäkt".

måndag, november 28, 2016

Lundin Petroleums chefer misstänkta för folkrättsbrott

Jag medverkade i Sveriges Radio, Studio Ett den 28 novmber 2016 om "Lundin Petroleums chefer misstänkta för folkrättsbrott".

Jag har också skrivit UNT på samma tema, 5 december 2016: "Företagsledares medansvar för krigsförbrytelser".